30-talet



SM-arrangemang, SM- medaljer, landslagsmän

60-talet kännetecknades av stor aktivitet och stora framgångar, en parallell till 40-talet men i modern tappning skulle man kunna säga. Framgångarna i skidorientering från 50-talet fortsatte, vi dominerade inom distriktet i denna gren, fick medaljplaceringar på SM och Lennart Strandberg blev uttagen till landslaget.

Ungdomsverksamheten sköttes föredömligt och vi blev snabbt inte bara Värmlandsbäst utan också bland de främsta i landet. Juniorerna visade framfötterna ordentligt och gav 1960 en första fingevisning om vad som skulle komma genom att bli 13:e lag på budkavle-SM.

Från 1960 kan vi också påminna om att vi bildade skallgångskåren för att leta efter vilsegångna i skogarna. Vi vann DM-kaveln för seniorer första gången i modern tid och vi deltog för första gången i 10-Mila. Den s.k. orienterar - gulsoten började göra sig påmind. Gulsoten var ett allvarligt problem som två år senare resulterade i tävlingsförbud hela våren, samt därefter krav på heltäckande klädsel och duschar vid mål. Dessa krav gäller fortfarande.

Junior SM 1962
Junior SM 1962
Åke Johansson, Lars Wistling och Lars Thelander vann 1962 juniorbudkavlen i Jämtlandsskogarna. Djerf's första Svenska Mästare.

1962-63 uppnåddes en rad uppmärksammade tävlingsframgångar. Toppen nåddes den 16 september 1962 då Åke Johansson, Lars Wistling och Lars Thelander vann SM-budkavlen för juniorer, det blev de första SM-tecknen i Djerfs historia. Nära vinst blev det även 1963, laget ledde vid sista växeln men blev sen 4:e lag i mål. På 10-Mila blev Djerf 25:e lag.

Ett komplement till tävlingsverksamheten var motionsorienteringen. Från en blygsam start på tidigt 50-tal kunde vi nu visa siffror som 250 starter på 7 tävlingar och ett år senare 800 starter pä 20 tävlingar. Som det senare visade sej skulle utvecklingen bli lavinartad.

1963 deltog hela norska landslaget i Boforsloppet. Detta år bildades också en kartkommitté för egenritade kartor och därmed startades en ny epok i Djerfs historia. Och inte bara i Djerfs. Genom de nya kartorna utvecklades orienteringsidrotten på ett sätt som ingen kunde ana. Och Djerf hängde med.

l964-65 får betecknas som ungdoms-, motion- och kartritningsår. Och som förberedelseår för resten av 60-talet som blev verkligt intensiva med inte mindre än TRE SM-arrangemang.

1966 var var första egenritade karta klar, den hade krävt c:a 4.000 frivilliga arbetstimmar. Kartan togs fram för att kunna arrangera SM för damer och herrar, som blev en hellyckad tävling med mål i Lunedet.

Året därpå var det dags för SM i skidbudkavle med mål på Nobelstadion. Det året fick Djerf sin första deltidsanställda ungdomsinstruktör.

SM-arrangerandet avslutades med skol-SM 1968 med 1.100 deltagare och mål i Knapped. De aktiva, som nu fått brun/blå klubbdräkt, var i stöten ordentligt med flera SM-placeringar bland de tio främsta. I särklass bäst var landslagsmannen Benny Fredriksson som i landskamper nådde placeringarna 2:a och 7:a.

Decenniets sista år dominerades av interna och lokala insatser. Skallgångskåren, som nu blivit ett begrepp i bygden, gjorde sin hittills mest uppmärksammade insats då 3-åriga Christer hittades i skogarna kring Pottermyren. En Jul-Martall gavs ut i 15.000 ex Karlskoga Kommun gav oss 9.600:- i anslag för kartritning och vi fick en centralt belägen klubblokal med bastu och förråd. Århundradets storm förändrade bitvis skogen för många år framöver.


Webmaster: bengt.gruvberger@swipnet.se
Senast ändrad: 2007-03-25